14 november 2019
torsdag, 26 september 2019 10:41

Livlig bostadshandel i Finland

Skrivet av 

 

Särskilt handeln med enfamiljshus har ökat på många orter i Finland.

 


Bostadshandeln i Finland är livligare än väntat – även på andra håll än i de största städerna Helsingfors, Åbo och Tammerfors. Priserna på begagnade höghus- och radhuslägenheter har gått ner lite på många orter, medan det genomsnittliga priset på enfamiljshus har stigit jämfört med tidigare år. Trots att den ekonomiska tillväxten i Finland har avtagit behöver privathushållen inte oroa sig. Deras ekonomiska utsikter är alltjämt goda.

– Medierna målar upp en dyster bild av nuläget och framtiden på bostadsmarknaden i Finland. Människor skräms upp med prat om att bostäderna kommer att rasa i värde. Men om vi tittar på försäljningsstatistiken är bostadshandeln i Finland för närvarande betydligt livligare än väntat, säger Jukka Rantanen, vd för Sb-Hem. Antalet affärer med begagnade bostäder har ökat med 2,9 procent och den totala marknaden ligger 1,4 procent på plus. Särskilt handeln med enfamiljshus har ökat på många orter.

– Om vi tittar på antalet affärer från början av året fram till utgången av augusti i år och i fjol, har antalet affärer ökat inte enbart i huvudstadsregionen, Åbo och Tammerfors, utan även i exempelvis Kajana, Rovaniemi, Uleåborg, Forssa, Jämsä och Joensuu. I Raumo har det totala antalet affärer ökat med hela 18,5 procent, säger Rantanen. Sb-Hem har haft rekordsiffror under sommaren och början av hösten när det gäller både antalet affärer och omsättningen. Och det positiva läget verkar hålla i sig.


– Även om utsikterna för världsekonomin har blivit mer osäkra och Finlands ekonomiska tillväxt avtar, finns det inga tecken på att ekonomin kommer att krascha. Det är snarare frågan om en vanlig konjunkturväxling, säger Henna Mikkonen, chefsekonom inom Sparbanksgruppen. – I år väntas en ekonomisk tillväxt på drygt en procent, i nästa år kommer den sannolikt att bli lite lägre.

Hon fortsätter:
– I de finländska privathushållen är merparten av tillgångarna bundna till det egna hemmet. Som vi vet har polariseringen och urbaniseringen ökat ojämlikheten på bostadsmarknaden i Finland. De allt större prisskillnaderna har lett till att välståndsklyftan i Finland har ökat.

– Även om de ekonomiska utsikterna för privathushållen alltjämt är mycket positiva när det gäller hur inkomstnivån, köpkraften och sysselsättningen utvecklas, kan vi aldrig förutspå framtiden med säkerhet. Därför är det bra att sprida sina tillgångar. Det är det bästa botemedlet mot osäkerhet, säger Mikkonen. Utöver att investera i en egen bostad är det bra att spara exempelvis i fonder och aktier, oavsett om du bor i ett tillväxtcentrum eller utanför. I själva verket kan det till och med vara lättare för personer som bor utanför tillväxtcentrum att öka sina tillgångar på ett mångsidigt sätt, eftersom boendet tar en mindre del av inkomsterna.


– Det är vilseledande att påstå att bostädernas värde sjunker avsevärt i nästan hela Finland, poängterar Rantanen. – Priset på begagnade bostäder sjunker med i genomsnitt en procent. Genom mitt jobb har jag följt bostadshandeln i 35 år. Prisutvecklingen har aldrig varit densamma i alla områden.Det är ingen tvekan om att den ökade polariseringen har lett till att fastigheter har sjunkit kraftigt i värde på många håll i glesbygden. Landsbygden har dock mycket positivt att erbjuda, och alla vill inte flytta från sin hembygd till huvudstadsregionen eller andra stora städer, om man får tro Ungdomsbarometern (2017) eller Pensionsskyddscentralens undersökning (2/2019), säger säger Henna Mikkonen.

– Cirka 70 procent av affärerna med begagnade bostäder görs utanför huvudstadsregionen. Nu är det förmånligare för barnfamiljer att förverkliga sina drömmar om ett större hem och en egen gård eller en flytt ut på landet eller till en plats som ligger en timme med tåg från staden eller jobbet, säger Henna Mikkonen.


– I dagens offentliga debatt har man glömt bort att ett eget hem också alltid har ett bruksvärde. Och det mäts i lycka och välbefinnande, inte i pengar, påpekar Jukka Rantanen.