18 april 2019
fredag, 01 februari 2019 16:19

JM bygger alltfler hyresrätter

Skrivet av 

 

Johan Skoglund, vd för JM.



Trenden är tydlig. Stora JM bygger färre borätter samtidigt som andelen produktion av hyresrätter ökar. Under 2018 minskade antalet bostäder i pågående produktion till 7.835 (8.200), varav 593 var hyresrätts- och vårdbostäder (553).

 

För helåret 2018 minskade intäkterna till 16.161 Mkr (17.008) med ett rörelseresultat som sjönk till 1.886 Mkr (2.369). Rörelsemarginalen minskade till 11,7 procent (13,9) Det innebar att resultatet efter skatt minskade till 1.438 Mkr (2.194).

 

Under fredagen steg aktien med en procent till 184,40 kr. En investering i JM:s aktie har dock varit usel sedan all time high i maj 2017 då aktien stod i 329,40 kr, och sedan dess har aktien i stort sett varit i fritt fall.

 

Räntabiliteten på eget kapital för de senaste tolv månaderna minskade till 22,2 procent (38,7) med ett resultat per aktie som sjönk till 20,60 kr (31,00). Trots ett sämre resultat ökar JM utdelningen till 12,00 kr (11,00). Koncernens kassaflöde inklusive nettoinvestering i fastigheter sjönk kraftigt till –473 Mkr (2.013) efter att antalet sålda bostäder minskade till 2.463 (3.100) samtidigt som produktionsstarterna sjönk till 3.135 (3.873).

 

JM:s främsta operationella utmaning under året har varit JM Entreprenad där nu bolaget efter höstens utvärdering har beslutat att gradvis inrikta verksamheten mot att tydligare stödja koncernens projektutveckling av bostäder. JM Entreprenad visade –156 Mkr (11) i rörelseresultat för 2018. Men mest minskade rörelseresultatet för JM Bostad Stockholm då det sjönk till 989 Mkr (1.438).

 

JM:s bostadsbyggrätter ökade vid utgången av året till 35.900 (34.800) varav 20.700 (18.700) redovisas i balansräkningen. Kapitalbindningen i byggrätter (exploateringsfastigheter i balansräkningen) för bostäder ökade till 8.267 Mkr (7.501). Värdet av JM:s totala exploateringsfastigheter ökade till 8,3 Mdr kr (7,5) med ett övervärde om 7,0 Mdr kr (7,2).

 

I balansen steg den totala räntebärande låneskulden till 2.228 Mkr (1.786), varav pensionsskulden utgjorde 1.388 Mkr (1,251). Vid årets utgång ökade medelräntesatsen för den totala räntebärande låneskulden, inklusive pensionsskulden till 2,5 procent (2,4). Det egna kapitalet steg under året till 6.798 Mkr (6.178), vilket innebar att soliditeten steg till 41 procent (40). SF